Från och med nu!

Åh, jag förstår inte hur, men jag har lyckats samla på mig fyra bloggar, varav tre är såna som jag uppdaterar då och då. Det blir lite jobbigt, så från och med nu så kommer jag blogga om allt sånt som står i de fyra bloggarna här på Lovely Oh. Jag får väl börja tagga inläggen istället och lägga till kategorier, tror jag. Lite Lovely Oh, Oh So Volatile och Caramell, och den sista bloggen som jag inte ens minns vad den heter :)

I min Caramell-blogg skrev jag om vad för hyss Carra hittat på.. Klistrar in det här :)


"Vi har kanske världens busigaste hund. Tycker jag, just nu i alla fall. Ni ska få höra vad kära smäll-Caramell nu har hittat på:

Matte och husse och Caramell går ner till stranden den varmaste dagen på länge. Det är sol och varmt, och familjer som badar. Vi tänker att om vi inte går ända fram till stranden, utan håller oss i utkanten av den lilla viken, så går det nog bra att släppa Carra lite. Det är så varmt och hon kan behöva svalka av sig lite i vattnet. Jag hoppar i och hon blir så glad så glad, och hoppar i med mig. Vi plaskar runt lite och hon tycker nästan mest om när jag bär henne i vattnet. Gos! Vi går upp igen och efter att Carra gjort sitt obligatoriska rusk på mig och husse så sätter vi oss på bryggan lite. MEN så seglar två änder förbi.. Carra slänger sig i det iskalla vattnet och börjar simma efter dem, fort fort fort. Vi ropar, först lugnt, men sen argt när vi märker att Carra ignorerar oss totalt! Jag börjar bli lite orolig när Carra försvinner längre och längre ut, tänk om hon får kramp och drunknar? Så jag hoppar i jag också. Som tur är så är det ganska grunt i vattnet så jag behöver inte drunkna själv om jag får kramp. Jag simmar, och simmar, och simmar, och ser plötsligt hur det samlas folk nere vid strandkanten. A L L A tittar på oss. Sen blir det grundare och jag får springa genom halvhögt vatten efter Carra. Det är ju inte det lättaste att springa i vatten och när Carra och anden plötsligt byter håll (för den dumma lilla anden simmar framför Carra, varför inte bara flyga därifrån? Men anden vet kanske inte att Carra inte kan flyga) och simmar rakt ut ur viken och ser ut att vara på väg runt en udde så vänder jag mig om mot Emir och skriker i desperation: "RING POLIISEEEEN!!". Jag tycker mig ana att några vid strandkanten börjar skratta lite.. ååååh... Jag blir så frustrerad över att Emir inte ringer polisen (men så här i efterhand kan jag ju se det komiska i att jag ville ha dit dem, vad skulle de gjort?) men så till slut, så flyger den förståndiga lilla anden sin kos och Carra vänder om.. Så fort jag får tag på henne får hon bogsera mig in till strandkanten. Slut på äventyret, men jag tyckte att publiken gott kunde ha gett mig en stor applåd! Den natten sov jag med dubbla duntäcken.

Vi kanske ska börja kalla vår hund för Marley? Vi skrattade i alla fall länge åt Carras och min simtur. Och som jag sa till en kompis, jag måste nog bara lära mig att simma fortare än Carra :)"

Ja ja.. Blir kanske lite mer uppdateringar nu när jag bara har en blogg att skriva i :)

Till Elsa

Innan vi åkte till Norge på Elsas namngivningsfest så satt jag hemma hos mamma och sydde lite. Med hennes hjälp och idéer blev det till slut en liten mössa och klänning. Mössan är efter ett mönster från Ottobre design och blev faktiskt jättefin. Den är vändbar och har dekorativa bruna knappar. Men den är lite stor än för att passa till den varmaste sommaren. Klänningen var bara ett experiment som slutade totalt annorlunda än det var tänkt, men det blev gulligt ändå. Lite vint och snett och ser nästan ut som en väska, haha, men gullig på :)

Jag längtar så mycket efter ett litet rött hus på landet men en ko och en häst i en hage med björkar i. Som tur är har jag åtminstonde en balkong. Jag tyckte att det var lite svårt att få det fint eftersom den är så svart, men när jag fick blommor i present från min praktikplats och en liten ljuslykta, så blev det lättare på en gång. En vit pelargon fick också plats på balkongen. Duken klippte jag till av ett stort tygstycke, och stolarna är de vitmålade som hör till matbordet. Här ute ska jag ha många soliga dagar!..

Till en liten en

Jag har kommit igång och sytt lite nu äntligen, och det är så roligt! Trots att symaskinen inte är så snäll alltid och gör som jag säger så går det bra nästan hela tiden. Jag ville sy en liten tunika/klänning och ett par byxor åt Elsa, men eftersom jag ritade ett eget mönster efter eget huvud så blev det lite för litet. Setet blev i alla fall jättefint och jag tänker att Elsa kanske får ett syskon så småningom, annars får jag väl spara det tills jag och E får barn :)

Visst är galgen snygg? Tror det är farfars gamla.
Måste försöka hitta flera såna.

Jag klippte till klänningen och byxorna av en tröja som jag inte
har så mycket längre. Perfekt med knapparna, jag är
inte riktigt redo för att konstruera knapphål och sånt än tror jag..

Lovely dinner

Nu är det visserligen rätt så länge sen vi målade om köksbordet som vi hittade på loppis för blott tre hundra kronor, men bättre sent än aldrig, ju. När vi hade målat om det upptäckte vi att vi hade glömt de extra bordsskivorna, men det blev så fint att behålla dom i träfärg! Jag vet inte varför, men det är något speciellt med träfärger och vita ytor tillsammans. Lovely!

Så här såg det ut innan:

tack paps för min mean green machine!

Jag var bara tvungen att lägga in en bild på min coola gröna om än
struliga symaskin. Visst är den gullig?

Tack snälla fina E!

Det var en gång en garderob full med kläder och skor,

som blev en vit liten hörna med hyllor o bord.

När det så kom en Josefin med en symamammamammaskin
och flyttade in..

..så blev garderoben ett mysigt
lovely-oh krypin!